And the award for the best lie goes to you!

For makin' me believe that you could be faithful to me.


direkt efter att jag satt punkt på förra inlägget så slutade det plötsligt att regna och himlen sprack upp! Kanske var det mitt tackande som fick gud att bli lite gladare? Japp, jag tror faktiskt det. Han förstår tydligen inte det där med ironi, eftersom jag egentligen inte var vidare tacksam. Men det är ju bra att komma ihåg! Att gud inte förstår ironi, menar jag :)
Alla fall, eftersom det plötsligt var soligt så skyndade mamma och jag ut och gick. Bäst att skynda för man vet ju aldrig när de äckligt gråa molnen kommer tillbaka. Efter promenaden så lagade vi mat, grillade för att vara exakt. Och lagom till maten var klar kom dennis (en tillfällighet?) och fick äta med oss. Fick tillbringa en liten stund med honom innan hans telefon ringer och han är tvungen att gå hem. (bitch..) Men bättre än inget, jag har ju saknat honom :) När han gick så packade jag upp alla mina grejer från frizon och upptäcker till min stora fasa att mitt guldhalsband från farmor är borta! Jag letade överallt verkligen, men det finns inte nånstans.. förlåt farmor :(
nu ska jag göra smoothie och kolla klart på definitely, maybe som jag råkade somna till igår. tänka sig, va