hela vägen hem från träningen satt jag och berättade allt jag ville göra under mitt liv för pappa. Det började med att jag förklarade mina planer för mina studier, sen träningen, sen jobben (som jag nu helt plötsligt har ett för mycket, tror inte jag pallar två jobb). Det slutade alla fall med att jag utförligt satt och berättade alla mina drömmar för min framtid. Tänk så mycket det är man vill göra och så mycket man vill bli. Särskilt när man är ung.. Ungdomen är alldeles för kort. Om tio år är jag 26 och då börjar man ju nästan bli gammal. Eller nej jag ska inte överdriva, men det är ju under dom där tio åren man helst ska göra nånting med sitt liv. Vilket jag absolut kommer göra - frågan är bara vad? Det finns ju så mycket.
Vi hann hela vägen hem till broddbo, tvätta motorcykeln, laga nudlar och äta dom innan pappa fått höra allting som snurrar i mitt huvud. Du kan ju tänka dig att det är rätt mycket som finns där. Jag vet fortfarande inte om jag gjort rätt som började läsa natur. Har en känsla av att jag, som det kallas, 'tagit mig vatten över huvudet'. Jag är inte så säker på att jag riktigt vet vad jag gett mig in på. Men jag tänker i alla fall fortsätta på det här spåret, det får bära eller brista. Det värsta som kan hända är ju bara att jag får gå om ett år, och ta studenten med 08orna. Och det dör jag väl inte av? Inte heller vet jag hur jag ska göra med t.ex basketen. Fortsätta eller inte? Skulle så gärna vilja satsa på löpningen mera, men då finns det också ett val att göra. Långdistans, eller kortdistans? Sen vilken klubb skulle jag välja? Sala eller Västerås? Och sen jobben, klart jag tänker börja på sala allehanda - något annat vore ju asdumt. Men sen Elliot och Alwin, två söta pojkar som jag ska börja 'ta hand om' lite senare in på terminen. Har jag tid med dom? - nej, egentligen har jag ju inte det. Mamma och jag funderar på att köpa hund, har jag sagt det? En sån där liten vit, fluffig sak! ÅH vad jag skulle vilja det, tänk va mysigt och roligt med en sån där liten sötnos. Men har vi tid? - .... njae egentligen inte :/ Och eftersom jag ska börja rida igen, så kommer det ta tid också. I och för sig kan jag själv välja hur mycket tid det ska ta, eftersom jag bestämmer själv. Men Bea tar ju hand om alla 3 hästar + alla shettisar helt ensam och då skulle det kännas bra ifall jag kunde hjälpa till rätt mycket. Plus att jag älskar att vara i stallet, så jag kommer helt klart prioritera hästarna högt oavsett om jag har hundra andra grejer jag vill göra samtidigt.
Nu berättade jag lite snabbt vad jag vill göra just nu. Vad jag vill göra i framtiden är en helt annan historia. Den listan kan göras lång, alldeles för lång. För lång lista, för kort liv..
onsdag 3 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar