godmorgon!!
jag har sovit fem timmar inatt, yey. Jag är helt obeskrivligt trött, men det gör ingenting för om 5 timmar sitter jag på ett plan till.. USA!
I två och en halv vecka ska jag leva livet som utbytesstudent i usa, och nej, jag skojar inte! Ibland frågar jag mig själv det också, vafan drömmer jag? Men eftersom jag aldrig vaknar så borde det ju vara på riktigt :) Och förresten så har jag inget emot att leva i en dröm, när jag lever den i U S A liksom. Hör bara! iiihh
Igår var en helt underbar kväll. Efter att ha varit i skolan mellan 8 och 5 så var det skönt att spendera resten av kvällen med världens bästa vänner. Vi åt på akropolis, urmysigt, urgod mat och så världens bästa sällskap. Sen gick vi hem till Pernilla ... eller nja, Linda gick ju inte i och för sig. heheheheheh, hon åkte rullstol. Med en sjal för ögonen och med ett stort plakat där det stog: Hej jag heter Linda och jag fyller 18, säg grattis! Ja, det var Linda själv som insisterade på att hon ville ha det så, vi fatta inte varför :s haha, nej förlåt Linda.. Vi tar på oss skulden till det, men om det inte var kul för henne så var det alla fall sjukt kul för oss som såg på när hon kördes runt bland folket på salas gator. har inte skrattat så mycket på länge :'D Har massa bilder, kanske kommer. kanske inte. förvänta er inget
Sen alla fall så bär det av hem till Pernilla där hon och Hanna hade fixat hur fint som helst, bakat tårta och grejer. Satt där några timmar och myste och pratade. Inte ofta man träffas sådär allihopa så nog fanns det mycket att prata om :) Gick hem med Sandra och Reshin runt halv ett, innan jag till sist även tog farväl av dom och gick in till mig. Blev många hejdå igår, usch gillar inte sånt :( sorgligt när man vet att man inte kommer träffas på nästan tre veckor, när man annars ser varran varje dag.. Kommer sakna er tjejer, helt sjukt vad jag kommer sakna er. En sak är i alla fall säker, jag har världens bästa vänner som jag aldrig tänker släppa taget om. ni är bäst <3
jag längtar så otroligt mycket. samtidigt är jag fett nervös och lite sentimental sådär. Jag menar, två och en halv vecka.. Så länge har jag aldrig varit borta, utan familjen dessutom.
Men jag kommer ju hem igen och efter att ha fått meddelandet: "The best time of your life is waiting here for you" så kan jag ju inte göra annat än att bara vara lycklig och ta vara på tiden där borta. Jag vet att två veckor går snabbt, ruskigt snabbt.
nu kommer ett sånt där jobbigt hejdå igen..
okej, vi gör det enkelt: hejdå kära bloggen.
sådär, det var lite lättare faktiskt, aja vi hörs. för nu drar jag :)) iiiiiihhh
sakna mig inte för mycket! eller jo gör det förresten, hihi :) heido <3
lördag 18 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar